I dagens sekulariserade värld gås det inte särskilt mycket i kyrkan på söndagar. För den stora majoriteten är kyrkan en plats närmast för dop, konfirmation, vigsel och jordfästning. Det gäller också t.ex. den evangelisk-lutherska folkkyrkans medlemmar.
Med ett undantag: inför och under julhelgerna.
Jag är prästson och då jag föddes var pappa präst i Norra svenska, med Gamla kyrkan som huvudkyrka. Men pappa och mamma var från Kottby, och vigdes 1951 i Kottby kyrka. Där jordfästes också pappa, 58 år senare.
Mina barn- och ungdomsminnen från jular i kyrkan hänför sig ändå till Pernå medeltida kyrka, som var pappas arbetsplats i 30 år. På den tiden var det julottan som gällde, och jag minns hur surt det var att stiga tidigt upp, men visst var det stämningsfullt då man väl var där.
Särskilt i urbana miljöer har julottornas, liksom julbönernas på julaftonen, popularitet avtagit. Få orkar stiga tidigt upp på julmorgonen, och på julaftonen är det ju så mycket annat som konkurrerar om vår tid.
Däremot har julkonserterna med ”de vackraste julsångerna” och, i större kyrkor, oratorier blivit mycket väl frekventerade. Vackert så.
I den här tidningens spridningsområde ligger ett par av Helsingfors äldsta förortskyrkor. Den allra äldsta ligger visserligen långt borta, i Östersundom, tidigare kallad kapell. Den byggdes 1754, och är därmed den allra äldsta kyrkan i stan – fast det är ju fusk, eftersom den låg i Sibbo under sina första 255 år…
Men bland övriga förortskyrkor hör Åggelby gamla träkyrka till de äldsta. Alla kanske inte vet att den ursprungligen, 1905, byggdes som ett bönehus för Evangeliföreningen, att altarreliefen är skapad av en svensk skulptör, och att klockstapeln i samma stil som kyrkan är uppförd 1930.
Samma år invigdes förresten Kottby kyrka. De här båda kyrkorna används ju också av Petrus församling. På sätt och vis är det synd att Malms kyrka, invigd 1981, inte hör till dem som används av vår nordhelsingforsiska svenska församling. Den har nämligen stark finlandssvensk förankring, med Kristian Gullichsen (son till Maire G. och pappa till Alvar G.) som arkitekt och Hans Heinrich i Malax som orgelbyggare…
Varför skriver jag plötsligt om kyrkor? Ja, kanske för att jag är nyvald medlem från Petrus församling i Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige. Och hur kunde jag veta det, då detta skrevs ett par veckor före kyrkovalet?
Jo, i Petrus var det sämjoval till gemensamma kyrkofullmäktige, eftersom det inte fanns fler kandidater än vad som skulle väljas. Jag representerar alltså också dig som läser detta, om du är medlem i Petrus.
Gemensamma kyrkofullmäktige beslutar inte om ärenden som gäller enskilda församlingar, utan om den ekonomiska och organisatoriska helhet Helsingforsförsamlingarna utgör. För egen del tänker jag försvara våra tre svenska församlingar. Redan Petrus område är stort nog, från Lövö och Granö i sydväst till Henriksdal, Storskog och Jakobacka i nordost.
En god och fridfull julhelg, och gott nytt år!
Text: Björn Månsson
stadsfullmäktige
ordf. Svenska folkpartiets fullmäktigegruppen
